Red Steffe på banan idag också, han var fiin. Mycket mer koncentrerad och sammarbetsvillig idag. Trots detta vart han inte sådär makalöst fin som han blev igår, men alla dagar är inte bra dagar :) Nu ska han få gå lite i skogen innan vi ger oss på´t nästa gång, haha ;) 

 

Tamarillo skulle jag skrittat i skogen idag men det går knappt ta sig till och från stallet, så halt är det. Ladde ramlade omkull idag när jag skulle ta in henne och låg sprattlandes på marken i typ 2 min innan hon fick tillbaka fästet och kunde resa sig. Usch :( 

 

Så ja, Tamarillo fick stå. Imorgon ska jag försöka rida honom dock, men halkan verkar ju inte direkt bli bättre.. Steffe ska nog vila imorgon och gå skogen i övermorrn tror jag.. eller nåt :) Haha. 

 

Se ya

Red Steffe idag på banan, och kan inte säga annat än att han var en ren dröm att rida. Skulle ju egentligen ridit honom i skogen och kört slut på honom idag (haha) men det är så förbannat halt att det inte går att ta sig nånstans. På banan däremot hade det mesta av snön/isen försvunnit, och det som finns kvar är så passt mjukt att han trampar igenom och inte halkar. Perfa! 

 

Iaf, i början av passet var han riiktigt hemsk. Han var vilat i 3 dagar nu, och var därför helt okoncentrerad på det jag bad honom göra. I en halvtimma slet jag som ett djur för att få honom fin, och PANG säger det bara så "lossnar" hela hästen. Han föll ner i en djup, rund och låg form och jag blev överlycklig, hihi. Då var det bara att sitta och pilla med honom i alla gångarter och han blev bara finare och finare. När jag fått honom att lossna red jag bara en kort stund och skrittade av sen. Var en trött men mycket nöjd häst som kom tillbaka till stallet sedan :) 

 

Det är så knepigt detdär. När han går halvtaskigt i form är han fortfarande riktigt fin, men såfort han lossnar är han en riktig fröjd att rida. Att få honom att lossna helt däremot, det är inte lätt. Han har liksom ett "mellanläge" där han får en att tro att han går "perfekt", men efter en stund inser man att man blivi utnyttjad och att han bara "fuskar".. suck. haha. Men men, jag fortsätter kämpa och sträva efter att han ska bli sådär underbart fin utan att jag ska behöva dö av utmattning först.. 

 

Tamarillo fick sig en välförtjänt vilodag idag. Om jag vore honom skulle jag ha rejält med träningsverk sen gårdagens  träning (iofs har jag ju det också.. hehe). Imorgon ska han skrittas en sväng, förhoppningsvis i skogen om vädret tillåter.. Sen blir det skogen för honom som vanligt ;) 

 

Steffe vet jag inte vad jag ska göra med imogon. Vill egentligen rida på banan imorgon också för att fortsätta där jag  avslutade idag, men tycker ändå att han förttjänar att gå i skogen. Får se hur de blir ;) 

 

Ahja, vi hörs imorgon! 

 

Jag och min favoritgubbe Tamarillo tränade för Marie idag! Var egentligen tänkt så att jag skulle träna med Steffe, men vägarna här omkring är ishala verkligen. Tamarillo är myycket försiktigare när det är halt än vad Steffe är. Han går i snigelfart för att inte halka, medans Steffe plöjer fram som om det vore.. grus/sommar/ickehalt, haha. Ska förhoppningsvis lyckas klämma in en träning med Steffe innan lovet är slut också, ooom det kunde sluta vara så äckligt halt överallt :( 

 

Tamarillo var superduktig verkligen. Minns inte ens sist vi tränade för Marie tillsammans? ;O Men iaf, var mycket på volt, fyrkantsspåret osv. Mycket övergångar, ökningar, minskningar osv. Occch som vanligt är Tamarillo kungen, gör allt perfekt :,) Haha åh, älskade häst. På 1h träning fick han inte en enda skrittpaus, men var knappt trött efteråt iallafall. Det säger en del om hans kondition också, right? ;) Men iaf, kunde inte vara mer nöjd med honom, han var super verkligen. 

 

Steffe red jag inte idag, men tänkte köra slut på honom lite imorgon haha :D Han ska få arbeta tills han dör av trötthet typ. Nyttigt :D 

 

Nae, nu orkar jag inte mer haha. Se ya :D 

 

 

 

För någon vecka sen bad jag om tips på saker att skriva om då jag har noll motivation alls för tillfället, och fick tips på en sak skriva om. Kom ihåg att ösa ner förslag över mig, då blir jag glad :D Mycket lättare att skriva såna saker än att försöka underhålla er med vad jag sysslar med om dagarna. Blir lite långtråkigt i längden. 

 

Jag började rida på ridskola när jag var.. 4 år? Då började jag rida hos en äldre gubbe, som var våran dåvarande hovlagare. Jag minns att jag älskade att rida hos honom, för allt vi gjorde där var att leka på hästryggen. Vi körde stefetter, kurragömma på hästarna, lekte datten osv. Vi red aldrig ett helt pass på stora mittvolten eller runt fyrkantspåret bara, och jag tror det är därför det var så roligt. Dock var han väldigt sträng och inte en person man ville käfta med direkt. Jag minns en gång när jag var där och skulle rida, hästen jag skulle ha stod i ett annat stall som låg ca 50 m bort. Det var kolsvart ute, mitt i vintern. När jag och mamma skulle gå och hämta min häst sa han "Stopp (till mamma), ska hon rida får hon hämta hästen själv". Jag traskade iväg till det andra stallet, men var för kort för att nå upp till lysknappen. Jag tog den minsta hästen jag kunde hitta i mörkret och gick tillbaka till det andra stallet.. Haha. Herregud.. Som tur var var det rätt häst ;) 

 

Efter ett par månader lade han ner sin verksamhet, och jag började rida på en "vanlig" ridskola. Visserligen lärde jag mig mer där, men tröttnade snabbt på de sega, ovilliga och bråkiga ponnyerna de hade där. Jag minns att jag tyckte alla regler var jobbiga, inte gå si och så långt bort från hästen, gör så och så när du hanterar den osv. 

 

Efter ett tag på den nya ridskolan (minns inte hur länge?) började jag och mamma titta på egen ponny åt mig. Mamma har alltid hållt på med hästar, och tyckte väl helt enkelt att jag förtjänade en egen häst, haha. 

 

Den andra ponnyn vi var och kollade på var Sille, som vi hade på foder ett par månader innan vi köpte henne. Jag minns att jag var världens lyckligaste tjej i världen den dagen hon klev av transporten hemma hos mig. Hon var en Bponny, 124 cm hög och.. 15/16 år när vi köpte henne. Hade gått enklare klasser i hoppning och var en perfekt läromästare. Jag älskade henne av hela mitt hjärta, från den dagen hon kom till den dagen hon lämnade oss..  Hon var en underbar liten häst, vem som helst kunde hantera henne. I ridningen var hon jättesnäll mot de oerfarna, men bockade gärna av de lite duktigare ryttarna. En gång bockade hon av mig 5 gånger på 30 min. Jag tror aldrig jag varit så ledsen i hela mitt liv som jag var då. Men men, det var bara att torka tårarna, klättra upp igen och försöka sitta kvar, haha. 

 

Vi tävlade ne del klubbtävlingar tillsammans, upp till 60 cm tror jag. Hon var fantastiskt snabb och vändbar, rev aldrig en endaste bom. Man kom alltid hem med ett leende på läpparna och rosett i handen när man varit ute med henne. 

 

 

När jag hade växt ur Sille bestämde vi oss ändå för att ha kvar henne, då vi alla älskade henne otroligt mycket och inte ville sälja henne. Tanken var att min bror skulle ta över henne, men somsagt.. fången. 

 

Vi köpte Bella (Bellinda, som hon egentligen hette) 10 maj 2007. En pigg och het Cponny, med kapacitet för det allra största. Hon var importerad från Holland, otroligt mager och.. väldigt tillbakadragen. Hon hade, av någon anledning blivit misshandlad i något av sina tidigare hem då ärr efter piskor fanns på hela hästen. Men allt efterssom växte sig bandet starkare mellan oss, och tillslut fick jag till och med vara hos henne inne i boxen. (En otroligt stor vinst för mig, då hon inte tillät någon vara där inne under några omständigheter).

 

Vad hon lärde mig går inte riktigt att sätta ord på, hon var helt amazing. På 6 månader gick jag ifrån att hoppa 60 cm banor med Sille, till att hoppa 110 banor med henne. Vi tävlade upp till LA tillsammans med felfria rundor, och skulle starta MSV inom kort. Sista tiden tillsammans var vi så sammansvetsade på banorna att mina tankar räckte som signaler för henne, och vi hade otroligt jäkla kul ihop där ute. 

 

 

Sorry för dålig uppdatering, men inte haft tid nu i jul oså, full rulle helt enkelt. Idag åkte min pojkvän dock till Sundsvall för att stanna i 1-2 veckor, vilket innebär mer tid för bloggen, tjuhu ;D Kommer dock sakna honom förjävla mycket, aldrig varit utan honom så länge under vårt förhållande :( Men somsagt, ska försöka hålla lite liv i bloggen nu när jag ändå inte har så mycket annat för mig. 

 

Hästarna mår bra iaf, både Tamarillo och Steffe är igång och rids som vanligt. Steffe ska inte få någon vintervila alls, då han stod så mycket i somras efter transportolyckan och allt det där, och Tamarillo får inte heller någon vila. Han ska få 2-3 veckor snart med bara lite lugn ridning, men inte ställas av helt. Då kommer han bli gammal ;) 

 

Idag red fick de gå lite lugnt båda två iaf. Tamarillo sprang av sig ordentligt igår i snön så han skrittades bara. Steffe började jag rida på banan men han var helt okoncentrerad och.. icke sammarbetsvillig så red ut på honom istället. Att försöka jobba med en sån stor och svårriden häst (som han är i dressyren) när han inte vill är helt hopplöst. Det är typ lika svårt som att skriva MVG på ett prov man inte pluggat till, eller att klättra upp för världens brantaste berg utan någon utrustning alls. Typ. haha. Bättre att sprara det till någon annan dag då han är på bättre humör :) 

 

Ahja, jag hoppas att ni alla fick en trevlig jul, så hörs vi snart igen förhoppningsvis :) 

 

 

 

Haluuu. Bloggar lika sämst som vanligt haha, åh :,) Funderar faktiskt på att lägga ner bloggen helt och hållet. Skriver aldrig här, och när jag väl gör det är den enda anledningen till det att jag har brist på annat att göra. Därav.. inget roligt för er att läsa. Men men, vi får väl se hur det blir! 

 

Idag har jag inte ridit nån iaf, de fick vila båda två. Slutar tidigt nu både onsdag och torsdag, och sen äre jullov så tänkte att det inte gjorde så mycket att de fick vila idag. Steffe ska träna för Marie på fredag också, första träningen på huuur länge som helst så det lär ju bli intressant, haha :) 

 

Men nae, kommentera nåt ni vill läsa om så fixar jag det. Annars hörs vi när vi hörs! 

Helu! Inte bloggat på 40 år som vanligt, men men :) Har haft fullt upp sen sist och knappt suttit vid datan alls. Hästarna är igång och mår bra (eller ja, hyffsat igång iaf haha), vilket alltid är det viktigaste för mig. Haft med mig min favvoperson Herta hem 2 dagar sen sist också, puss på det. 

 

Idag klipptes Tamarillo iaf! Tog mamma 2-3 timmar att klippa honom, snacka om lång päls?! Nu är han iaf kortklippt och fin! :) Tog en premiärtur med den nya frisyren också, och han var ovanligt lugn. Framsteg!

 

Steffe red jag också idag och han var sååååhhhääääär fin verkligen. Åh, dör verkligen på hur fin han kan vara ibland.  Vissa dagar är han bara så fantastisk helt enkelt, hihi :,) Han var svettig efter vårt underbara pass i skogen. Dutti.

 

Nuuuu ska jag sitta här nån timma till, gå ut med hundarna och seen tagga skolan imorrn igen. Buhu. Ahja, sista veckan nu och sen jullov, fyfan vad jag längtar säger jag bara! 

 

 

 

Ska du se den? Gör inte det. Visste du att hela 27 djur dog under inspelningen? Allt från hästar, till kossor till grisar avled. En häst bröt ryggen under inspelningarna, och fick lida en hel natt innan någon kunde komma och ta död på den stackarn. Är det inte sjukt att det är såhär?!

 

Vad lever vi i för jävla skitvärld? Ska vi inte vara så pass duktiga på det vi gör idag att inga djur ska behöva komma till skada på grund av våra misstag? Seriöst, betala inte för att gå och se den jävla filmen. Detta visar att ni stödjer djurmisshandel och inte har något emot att oskyldiga djur dör. Det finns annat att lägga pengar på.. Just sayìn..

 

Hoppas att svinen som är ansvariga för detta åker dit rejält, gärna får de straffas med dödsstraff, precis som djuren fick.  "Vissa av dödsfallen hade kunnat undvikas" säger regissören för filmen. Vad är det för jävla gubbjävel?! Häng honom för i helvete. 

 

 

Halloj! Sitter just nu och vispar grädde med en hand, samtidigt som jag skriver med den andra, king?! Går jävligt långsamt dock, haha :,) Iaf, rabarberpaj i mitt hjärta fyfan <3

 

Har inte ridit någon idag, skulle ridit med mamma egentligen men det vart inte så :( Hon är ledig imorrn med iaf så blir en skogsrunda när jag kommer hem då :) Får se vad hon tycker om helgalna Tamarillo utan begränsningar för galenskap.. höhö. ;D 

 

Ae, ledsen alltså men har inte att skit att berätta idag, as always. Händer inget tillräckligt intressant att dela med  mig av. Ge mig förslag på något att skriva om?! Höll ju på med den här "30 dagar" saken, men sen hände juallt det där med Steffe mitt i allt och jag tappade motivationen helt typ. Suck :) Men somsagt, säg vad jag ska skriva om så fixar jag det ;D 

 

Kom nyss hem från Vimmerby, har varit och julbakat hos mormor och morfar. Bakade lusskekatter och nougatrutor, smaskens. Passade på att kolla världscupen på svtplay när jag var där också, haha ;)

 

Åkte dit imorse så var uppe tidigt och red, satt på Tamarillo vid 7 (!!!!) på morgonen, haha. Kan ju bara säga en sak, fy fan vad kallt! Gissa hur många grader det var ute då? 18 minusgrader. Brr... Usch :( Vart en kort ridtur kan jag lova, var ute i typ 25 min bara. Vart skritt och lite galopp bara, men frös sönder verkligen. Red barbacka dock så hans rygg värmde ju lite, men det var minimalt lite verkligen, haha :( 

 

Skulle ridit Steffe också egentligen, men hade fan ingen känsel nånstans när jag ridit Tamarillo så skippade det. Lite dåligt samvete har jag nu såhär i efterhand, men vad ska jag göra liksom.. Inte speciellt kul att rida när man varken har någon känsel i händer, tår eller ansikte. Uäk. Han fick mat iaf! :D 

 

Har inget mer att berätta actually, se ya! 

 

 

Lussekatter, haha <3

Åh, längtar som fan tills jag fyller 16, den 7e Januari. Som vissa säkert vet ska jag tatuera mig då! Mamma har lovat att jag ska få det i födelsedagspresent av henne, återigen, mamma är bäst <3 

 

Vissa av er tycker säkert att jag är störd eller något, men ska tatuera Tamarillo ♥ på underarmen. Detta är självklart något jag tänkt igenom väldigt länge, och velat göra i över ett år. Har också kommit fram till att det är den enda tatueringen jag aldrig kommer kunna ångra, vad som än händer. 

Folk har sagt att jag borde tatuera in något som "symboliserar" Tamarillo, istället för hans namn. Har tänkt lite på detdär, men varför? Ett hjärta, någon text eller liknande kan stå för vad eller vem som helst, med hans namn på armen tycker jag att budskapet går fram ganska så tydligt :) 

 

 

 

 

 

 

Ja, vill börja inlägget med att hälsa finaste Steffe välkommen till familjen! Så obeskrivligt lycklig och glad över detta så ni anar inte. Tack mamma <3

 

Anyway! Lördag idag, har ridit båda mina knasbollar ute på ängarna. Wille har kört med traktorn och skottat upp "spår" man kan rida i, perfekt! Är ca 10 cm djup snö där bara, vilket är super efts djupsnö inte är bra för dem att arbeta i för länge och för ofta. 

 

Red Tamarillo först iaf och han var heeeelt crazy verkligen, haha helt sjukt. Så jävla pigg och studdsig så jag vet inte vad jag ska göra med honom i ärlighetens namn. Håller på med alla möjliga bus och studds, ett under att jag sitter kvar typ, haha. Och det värsta är att han är så söt när han håller på att man sitter och dör av skratt, vilket leder till att man inte kan få honom att sluta. Helt knas är han verkligen :O Men ja, vart en massa galopp så tillsluuut vart han trött iaf :,) Redigt konditionspass! 

 

Steffe fick göra samma sak, ut och galoppera snön! Han tyckte det var superkul och vart rejält pigg även han. Meen, Steffe är snäll och låter bli att busa, hihi. Han blev riktigt riktigt trött på slutet verkligen, så märktes att han inte är vad vid så hårda galopp pass. Fler såna ska det bli! ;)

 

Meeen, nu ska jag dra ner till finaste pojkvän, vi höres! 

Idag har jag fått motion/mortion (hur f*n stavas det?) så det räcker och blir över för hela året. Skulle ta ut Stefe ur hagen och släpper grimskaftet i 1 sek för att stänga grinden, och självklart passar han på att springa iväg då! Fick jaga honom genom hela brotorp (Stället vi bor på) flera gånger. Suck. Efter mycket springande och många svärord fick jag tag på honom, men då var både han och jag lika anfådda som de är efter ett maratonlopp ungefär. Suck. :) 

 

Efter denna händelse var han självklart otroligt stissig och orolig i stallet och vägrade stå still. Suck igen! När jag väl fått av täckena, borstat osv tittar jag ut och ser att det redan blivit mörkt. Ännu mer suck. Blev alltså ingen ridning idag bara för att den lilla apan rymde..  Hade han inte gjort det hade vi hunnit iaf en liten sväng. Dumma häst :( Men ja, han är ju så söt att man inte kan göra annat än att le åt hans små bus.. 

 

Nu sitter jag iaf hemma och gör inget alls. Vet inte varför jag skrev det här inlägget men tyckte att det var lite smått komiskt. Haha. 

 

Skrev ett inlägg för ett par dagar sen om att allt inte är riktigt på topp just nu, och ja, det är det fortfarande inte. Är ovanligt nere och deppig för att vara jag, och det tar otroligt mycket på krafterna gällande allt annat. Har liksom ingen ork till nånting just nu känns det som..

 

Om ni inte visste det redan så går vårat kontrakt Steffes ägare ut om en månad, och vi vet inte riktigt hur vi ska göra. Ena halvan av mitt hjärta skriker "Behåll honom, du älskar honom, han är en fantastisk häst och bästa vän", och den andra halvan säger "Lämna tillbaka honom, du borde ha någon yngre som du kan utvecklas med, kunna satsa". Men i ärlighetens namn, så väger första alternativet högre än det andra... 

 

Anledningen till att jag inte riktigt vet vad jag vill göra är för att gymnasielinjen jag har sökt, NIU på Vreta i Linköping stället ganska höga krav på hästen. Den ska kunna göra både det ena och det andra, hoppa si och så högt och vara så och så duktig i dressyren. Och jag vet inte om Steffe kommer klara av kraven som ställs. Tyvärr. 

 

Att komma in på den linjen är otroligt svårt då de har ett fåtal platser bara. Om jag inte kommer in ska jag gå deras vanliga hästskötarutbildning, och då "duger" Steffe gott och väl, men jag vet ju inte om jag kommer in. 

 

Förstår ni sitsen jag sitter i? Det är otroligt jobbigt. Jag vill vekligen inte lämna tillbaka honom, jag älskar honom, han är en otrolig häst. Jag blir helt varm inombords bara avatt vara i hans närhet, han ger mig så mycket glädje. Sättet han trycker sitt huvud i min famn och bara vill mysa hela tiden är så.. häftigt. Jag vet att han tycker om mig också, det lyser i hela ögonen på honom när jag ropar hans namn, han gör allt jag ber honom om. 

 

Jag tvivlar på att jag någonsin kommer kunna få ett sånt band till en annan häst om jag lämnar tillbaka honom (Tamarillo är borträknad där, såklart!!). För jag känner verkligen att vi har något speciellt han och jag. Åh, nu rinner tårarna igen.. Min fina, fina Steffe... 

 

Vissa av er tycker säkert att det här är ett "skitproblem", men för mig är det inte det. Verkligen inte. Tror faktiskt  aldrig att jag varit så otroligt ledsen över ett beslut som måste fattas. Och rädslan för att fatta fel beslut äter upp mig innifrån. Jag kommer ångra mig hela livet om jag inte köper honom i Januari. Men, sen är det ju det också, jag har inga förbannade pengar att köpa honom för. Och ja, jag råkar ju veta att mamma inte vill köpa honom..

 

Vet att texten var oklar och troligen lite svår att förstå, men men. Alltid något.