För någon vecka sen bad jag om tips på saker att skriva om då jag har noll motivation alls för tillfället, och fick tips på en sak skriva om. Kom ihåg att ösa ner förslag över mig, då blir jag glad :D Mycket lättare att skriva såna saker än att försöka underhålla er med vad jag sysslar med om dagarna. Blir lite långtråkigt i längden. 

 

Jag började rida på ridskola när jag var.. 4 år? Då började jag rida hos en äldre gubbe, som var våran dåvarande hovlagare. Jag minns att jag älskade att rida hos honom, för allt vi gjorde där var att leka på hästryggen. Vi körde stefetter, kurragömma på hästarna, lekte datten osv. Vi red aldrig ett helt pass på stora mittvolten eller runt fyrkantspåret bara, och jag tror det är därför det var så roligt. Dock var han väldigt sträng och inte en person man ville käfta med direkt. Jag minns en gång när jag var där och skulle rida, hästen jag skulle ha stod i ett annat stall som låg ca 50 m bort. Det var kolsvart ute, mitt i vintern. När jag och mamma skulle gå och hämta min häst sa han "Stopp (till mamma), ska hon rida får hon hämta hästen själv". Jag traskade iväg till det andra stallet, men var för kort för att nå upp till lysknappen. Jag tog den minsta hästen jag kunde hitta i mörkret och gick tillbaka till det andra stallet.. Haha. Herregud.. Som tur var var det rätt häst ;) 

 

Efter ett par månader lade han ner sin verksamhet, och jag började rida på en "vanlig" ridskola. Visserligen lärde jag mig mer där, men tröttnade snabbt på de sega, ovilliga och bråkiga ponnyerna de hade där. Jag minns att jag tyckte alla regler var jobbiga, inte gå si och så långt bort från hästen, gör så och så när du hanterar den osv. 

 

Efter ett tag på den nya ridskolan (minns inte hur länge?) började jag och mamma titta på egen ponny åt mig. Mamma har alltid hållt på med hästar, och tyckte väl helt enkelt att jag förtjänade en egen häst, haha. 

 

Den andra ponnyn vi var och kollade på var Sille, som vi hade på foder ett par månader innan vi köpte henne. Jag minns att jag var världens lyckligaste tjej i världen den dagen hon klev av transporten hemma hos mig. Hon var en Bponny, 124 cm hög och.. 15/16 år när vi köpte henne. Hade gått enklare klasser i hoppning och var en perfekt läromästare. Jag älskade henne av hela mitt hjärta, från den dagen hon kom till den dagen hon lämnade oss..  Hon var en underbar liten häst, vem som helst kunde hantera henne. I ridningen var hon jättesnäll mot de oerfarna, men bockade gärna av de lite duktigare ryttarna. En gång bockade hon av mig 5 gånger på 30 min. Jag tror aldrig jag varit så ledsen i hela mitt liv som jag var då. Men men, det var bara att torka tårarna, klättra upp igen och försöka sitta kvar, haha. 

 

Vi tävlade ne del klubbtävlingar tillsammans, upp till 60 cm tror jag. Hon var fantastiskt snabb och vändbar, rev aldrig en endaste bom. Man kom alltid hem med ett leende på läpparna och rosett i handen när man varit ute med henne. 

 

 

När jag hade växt ur Sille bestämde vi oss ändå för att ha kvar henne, då vi alla älskade henne otroligt mycket och inte ville sälja henne. Tanken var att min bror skulle ta över henne, men somsagt.. fången. 

 

Vi köpte Bella (Bellinda, som hon egentligen hette) 10 maj 2007. En pigg och het Cponny, med kapacitet för det allra största. Hon var importerad från Holland, otroligt mager och.. väldigt tillbakadragen. Hon hade, av någon anledning blivit misshandlad i något av sina tidigare hem då ärr efter piskor fanns på hela hästen. Men allt efterssom växte sig bandet starkare mellan oss, och tillslut fick jag till och med vara hos henne inne i boxen. (En otroligt stor vinst för mig, då hon inte tillät någon vara där inne under några omständigheter).

 

Vad hon lärde mig går inte riktigt att sätta ord på, hon var helt amazing. På 6 månader gick jag ifrån att hoppa 60 cm banor med Sille, till att hoppa 110 banor med henne. Vi tävlade upp till LA tillsammans med felfria rundor, och skulle starta MSV inom kort. Sista tiden tillsammans var vi så sammansvetsade på banorna att mina tankar räckte som signaler för henne, och vi hade otroligt jäkla kul ihop där ute.